smelin

Vi sitter där i klassrummet, tre duktiga tjejer som var och en har svaret på tungan. Varför ska det vara så svårt att få fram det? Vad är det värsta som kan hända? Mycket enkelt: det värsta som kan hända är att man har helt åt helskotta fel och skäms lite för detta i några sekunder. Men hallå, världen går ju inte under!!!
   En klasskompis av motsatta könet gör entré och plötsligt blir det fart på svarandet! Så fort läraren ställer nästa fråga kastar den nyanlände eleven ur sig en chansning, helt obesvärad, för det är så killar fungerar. Det gör mig oerhört frustrerad att jag inte rent spontant kan agera likadant, tänk vad duktig jag skulle framstå som! 
För det mesta har jag ju faktiskt rätt svar, det är bara det att jag inte förmår mig själv att slänga ur mig det så snabbt. Tänk vad skönt att inte bry sig så mycket, att bara våga chansa!
   Jag säger inte att det alltid är så att killar vågar och tjejer inte, det finns naturligtvis tjejer som är väldigt framåt och killar som sitter och tvekar med stor osäkerhet, men allt för ofta är det väldigt tydligt att killarna hörs mest i klassrummet. Resultatet blir att de framstår som mer begåvade och därför har lättare att få bra betyg än alla stackars duktiga men fega tjejer. Varför ska det vara på detta vis? Varför kan inte vi tjejer ta lika stor plats som killarna utan att skämmas för det? Dags för ändring på den fronten!
   Under dagens fysiklektion kunde jag åtminstone glädja mig åt att närvaron av en självsäker kille i klassrummet ökade mitt mod ordentligt och fick min tävlingsinstinkt att ta kommandot! Kan han så kan väl jag! (Särskilt som han inte alls uppnår samma resultat som jag på de skriftliga proven.) Resten av lektionen fick han vara snabb för att hinna svara innan jag gjorde det!  ;)