1 mil, lökigt värre...

En mils löpning med någon som tävlingsspringer var inte att leka med vill jag lova. Men ändå, en träningsrunda på 51 minuter är väl godkänt? Särskilt som vi verkligen mesade i början... Och det faktum att jag hängde med i hans tempo hela tiden (förutom under den något oväntade spurten de 20 sista metrarna) känner iaf jag mig nöjd med!

Fem veckor, sen ska jag under 45! (På Tjejmilen alltså)

                                  

                               Gärdet i Stockholm under förra årets Tjejmil.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0